Yorkshire !

Englandsturnen fortsätter...våra svenska vänner har åkt hem efter 10 intensiva dagar med träningar, jakter och apportering lite här och där.

Arrangemanget föll väl ut och jag hoppas och tror att alla var nöjda med sin vistelse,kanske gör vi om det nästa år.

 

För mig och Sofia har nu " vardagen " börjat ( om man kan kalla det för det ) och vi blev inbjudna att åka till Yorkshire för två dagars " grouseshooting ". Inte så svårt att tacka ja till förstås då inte någon av oss har varit på någon sådan jakt tidigare. ( reportage om det kommer ).

 

Dock...som bonus hade våran nyfunna - och väldigt trevliga vän Gary Wilson - ordnat lite walkup på mestadels kanin men i princip allt var tillåtet att skjuta.

Jag apporterar gärna men att gå med bössa är det jag brinner för mest och jag fick mig till livs en av dom häftigaste jaktupplevelserna jag varit med om !

Landskapet är något utöver det vanliga och vi hade det bästa vädret som någonsin upplevts här i trakterna i mitten på november !

Jag hoppas att jag med följande bildbomb kan förmedla en del av den här känslan - håll till godo !

 



 

 

Ja,så här såg det ut när vi började att gå...3 bössor och efter 30 sekunder gick dom första vilten upp...

 

Murar och grindar överallt...begreppet " över " fick helt plötsligt en betydelse.

 

 

 

Vi beundrar inte bara utsikten...det var stundtals så brant att vi helt enkelt inte orkade gå så länge utan en kort paus.

I mitten Gary och till höger Chris som arbetade som " part time keeper "

" Tala är silver men tiga är guld "



 

 

 

 

 

 

 

Nä,Chris står inte och lutar sig mot nånting - det var helt enkelt väldigt brant stundtals !

I bakgrunden kravlar Gary omkring i branten...

 

 

 

 

 

En del av dagens fällda vilt..tror ni kan ana lutningen.

Jag kan säga att det var första gången jag skjutit markvilt i minst 45 graders vinkel - uppåt !

Värre var det " downhill "...då var kaninerna tom för snabba för en Browning...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gary med sin duktiga labbetik som han höll kort som en spaniel...otroligt effektivt !

 

 

 

 

Jag gick mest med Sting och ja - han var stundtals rätt taggad men höll sig helt stadig i dom många uppsprången.

 

 

 

 

 

 

Väldigt bra öringfiske där nere !

 

 

 

 

 

 

 

 

Chris står och spanar efter den där svensken som med sin Browning stundtals trodde att gräset var grönare på andra sidan...

 

 

 

Jag förstår att ni undrar,det gjorde jag också !

 

 

Efter ett tag hade vi fått ihop 8 kaniner,en morkulla,en fasan och en squirrel...grå ekorre som inte håller så hög status i det här landet då dom tränger bort den inhemska,vanliga ekorren som vi känner den.

 

 

 

 

Efter avslutad jakt togs allt viltet genast omhand och levererades till puben där vi bodde för att senare stå på menyn !

Så ska det vara !

 



 

 

 

Krävan på fasanen var full av hagtornsbär...tydligen populärt som föda.

 

 

 

Jag hade den stora äran att få skjuta en morkulla och fick trofen...en liten vingpenna som sitter ytterst på vingknogen och som förr användes som en liten,tunn pensel.

 

 

 "Afterhunt " på puben med ( från vänster ) Chris,Martin ( markägaren ) och Gary Wilson.

 

 

 

 

Puben där vi bodde som höll en väldigt hög klass i allt från mat,boende,servie och excentriska bartenders...

 

 

 

 

Sen jagade vi lite till...

 

 

 

Här har Sting precis gjort en väldigt snygg apport över ett högt stängsel i branten...ni kan nästan se hur brant det är,jag håller liksom emot med tårna i stövlarna..;)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

" Allt det här är mitt " tycks Chris säga...i själva verket pekade han ut vart dom bästa ställena för " grouseshooting " var och dit skulle vi nästa dag !

 

 

 

 

 

 

 

Ser ni röken där borta ? Man eldar ljungen för att moriporna ska få bästa möjliga förutsättningar för föda...dom lever på ljungskott som skjuter till i massor efter att man eldat.

 

 

 

Sting leker spaniel i ormbunkarna...eller om det är hussen som leker spanielförare på vägen...hur som helst - med en spaniel hade vi varit än mer effektiva även om det inte direkt behövdes då kaninerna fanns överallt.

 

 

 

 

 

Får överallt...betraktade oss säkert som ett exotiskt inslag i vardagen...

 

 

Visst har jag skjutit fasaner förr...men den här tuppen var verkligen grann ! Stor och välvuxen på ett sätt som dom sällan blir hemmavid innan vi skjuter dom.

Dessutom gjorde Sofias labbe Spike ett väldigt bra jobb på den här tuppen innan vi fick den i hand.

På den här marken sätts det inte ut något vilt utan allt är frilevande. Man är också väldigt måna om att att vilt tas om hand på ett tillbörligt sätt - dvs rakt ner i grytan !

 

Undrar ni över den där bilden med snörena som hängde över staketet ?

Det är dom proffessionella mullvadsjägarna ( ! ) som hänger upp sina byten så att markägaren verkligen ser att det han har betalat för har han också fått !

 

Hur blev det med våran " grouseshooting " då ?!

Det kommer !

 



Ledig dag och träning

Onsdag morgon började lugnt med en god frukost. Sedan hade jag, Marre o Sophia bestämt oss för att åka kustvägen till Holkham Bay och ta en promenad med hundarna. Vi ville uppleva stranden och tidvattnet, när havet dragit sig tillbaka uppåt en mile. Havet o stranden var helt underbara – vilka sträckor man kan gå med hundarna. Att rekommendera om ni är i närheten!

Sen åkte vi till Norwich för att handla, där skulle vi även träffa alla andra för en STOR shoppingrunda! Vi lyckades hitta både parkeringshuset och affären Gallyons som säljer jaktkläder. Alla blev lite shoppinggalna och det blev dyrt!! Sen snabbt hem igen för att äta middag ute med hela gruppen och värdparet Dingle. Vi passade på att bjuda Sharon & Phil på middagen för all gästfrihet och Sofia & Jens för att de såg till att vi fick komma hit. Det blev en toppenkväll!

Torsdagmorgon gick vi upp tidigt för avfärd till Guy Bennett, vi stack hemifrån vid sjutiden. Jag, Anna o Marre i vår bil samt Sten, Sophia o Thomas i sin bil och Jens o Sofia i sin bil. Vår färd tog 3 timmar och Sofia o Jens resa tog drygt två timmar. Det tog nog en snabbare väg… Men vi kom fram i alla fall och blev välkomnade av Guy och frun Theresa. Vi blir hela tiden så otroligt vänligt bemötta av alla människor, vilket underbart folk!
Träning med olika övningar i markering o dirigeringar och efter varje uppgift fick vi alla feedback med förklaringar med vad/hur man tänker, varför man gör si, varför man ska tänka så osv, allt avpassat efter den enskilda hunden/ekipaget. Efter första passet blev det lunch som Theresa gjort i ordning, underbart efter ett par timmars träning i det soliga med kalla vädret.
Därefter åkte vi en bit för träning på en annan mark med bland annat hopp över staket och mycket viltvittring. Träningen höll på tills det blev mörkt och vi var tvungna att hastigt lämna skogen när fasanerna kom in för att träa för natten. Hem till Guy för lite mer te och eftersnack och ytterligare feedback och tips. Sen åkte vi ”raka” vägen (mer slingriga ko-stigar!) till en pub för att äta middag. Även där mycket diskussioner över G&T, öl och vin. Maten var helt superb, alla var mycket mätta och belåtna vid hemfärden. Vi var hemma igen vid elva-tiden med ytterligare prat och vin.

Idag blev det sovmorgon och god frukost, sen lite träning och packning för hemfärden. Färjan går vid 23 ikväll och vi är hemma igen söndag eftermiddag.

 

/Lena