grouse shooting 2013 -2

grouse shooting 2013 -2

torsdag 27 juni 2013

Vattenträning

Vi hade besök av Katarina, Mia o Micke idag och tog med dem till vår favoritsjö för några timmars vattenträning. Vi skulle börja med markeringar och någon uttryckte oro för att hundarna inte skulle se dessa pga strandkantens vegetation.
 
 
 Och visst var det lite nedsatt sikt...
 
 
...men hundarna hade inga problem! Här är det Mondi som levererar.
Ofta är det vi förare som är mest besvärade av att inte se ordentligt, men precis så är ju verkligheten. Man får bara göra det bästa av situationen!
 
 
Grim har just varit tvärs över viken o hämtat en dirigering. Tjocknos satte inte en tass fel på sina apporter o vann dagens tävling! (Hela livet är en tävling, så även hundträningen. Högst skämtsamt men ändock!)
 
 
Sting sänds till ett annat område en bit upp i skogen på andra sidan viken. Notera att Jens hand är helt stilla i skicket - stör inte hunden med en massa flaxande!
Micke o Katarina kollar så att allt går rätt till.
 
 
 
 
Nu bygger vi en apport. Först skickades hundarna från en udde till ön där vi stod tidigare. Mia visar hur det ska gå till.
 
 
 
 
 
 
Sen backade vi runt nästa lilla vik för att åter skicka till samma ö, hundarna ska nu alltså passera udden mitt i bild, över vattnet och till ön med klipphällen i bakkant (80-90 meter).
 
 
Ojoj, det här blir svårt!! 
Nädå!  Någon hund behövde lite hjälp men alla löste till slut uppgiften utmärkt.
 
 
 
Över udden...
 
 
 
...över det andra vattnet för att söka på ön...
 
 
 
 
...tillbaka igen...
 
 
...och en perfekt avlämning!
 
 
 
 
Sting.
 
 
Hundarna tänjdes ganska långt idag och både förare o hundar var trötta när vi drog oss hemåt igen. Men riktigt bra träning blev det och trevligt hade vi!!
 

måndag 10 juni 2013

Valp, kurs o derby

Det är lite sparsamt med uppdateringar i bloggen, men det beror knappast på att inget händer. Det är snarare så att tiden helt enkelt inte räcker till! 
Flocken har nu utökats med en ny liten parvel - lilla Mara. Vi har egentligen inte riktigt plats med fler hundar, men Jens kunde inte låta bli att köpa en valp efter en av våra favorithundar. Förväntningarna är stora men än så länge är hon bara gullig. Fast det gör hon å andra sidan väldigt bra!
 

Hej!
 
 
 
Husses hund - hon älskar öl!?
 
 
Valparna skulle heta något på W - då blev valet enkelt för Jens.
Det fick såklart bli Jaktyrans Gale Weber!!
 

 
Trädgården tar en del tid. Jens gör lejonparten av detta, men jag hjälper till lite här o där.


 
Trött kan man bli!
 

 
Webern används i princip varje dag, tex för att grilla italienska biffar med coleslaw o tomat. Mums!
Sommarkvällarna är underbara just nu och många timmar spenderas på verandan.
 
 
 
Nationaldagen tillbringades på Lilla Träskaten tillsammans med Henrik Vilendal som hade kurs för unghundar. Stadgan är viktig!


 
Spike har vuxit på sig o börja sätta lite kropp till sina långa ben.
Fortfarande väldigt lugn o balanserad - matte är nöjd med utvecklingen!

 

 
Birthe o Royce lyssnar noga.
 

 
Grunderna gicks igenom mycket noggrant och Henrik visade tex hur han lär in avlämningar och fotgående.
 

Maria o Keeper.
 
På fredagen var det dags för elithundarna och när det fanns plats kvar bestämde vi oss för att helt enkelt stanna kvar hos Jill o Peter en dag till. Så skönt att någon gång ha möjlighet att ta spontana beslut, ren tur att vi var lediga då också!
 
 
Vädret var underbart och Birthe tyckte att en klänning var bästa klädseln. Jag tror inte att jag sett nån träna hund i klänning tidigare, men varför inte!?
 

"Ta kort på mig!"
 
 
En fingerad drive med lerduvor o hagelbössa samt fyra bumprar utställda här o där.

 
Peter skötte både lerduvekastaren o fjärrkontrollerna.

 
"Ja!" Det gäller att vara tydlig med sina tecken.
 
 
Efter lunchen tänkte Jens ta en tupplur...

 
...men med en lösa valp så blev den inte långvarig. 

 
Efter lunch gick vi ner till strandängen. Vilken underbar träningsmark det är!
Svårt men roligt!
 

 
Inte lätt, som sagt...
 

 
När någon hund hade lite problem o det drog ut på tiden, så passade Grim på att ta en tupplur i starrgräset.
 
 
 
Unghundsderbyt 2013
I helgen styrde vi kosan till Sången i Dalarna för årets upplaga av unghundsderbyt. Vi hade rimligt högt ställda förväntningar – inga nollor och resultat bland de 20 bästa. Det är svårt att ha riktigt höga förväntningar på ett working test för unghundar eftersom slumpen spelar så stor roll när det handlar om de högsta poängen och unghundar kan hitta på vad som helst. Ingen av våra spolingar hade varit ute i hetluften förut så vi visste inte hur det skulle reagera. Eftersom de båda är synnerligen stabila o trygga i sig själva så trodde vi inte att de skulle bekommas av miljön, men man vet ju aldrig!
Vi hade turen att få gå i den sena startgruppen och åkte hemifrån strax efter sju på morgonen.  Själva derbyt var en fullständig succé på alla sätt – ett långt reportage kommer i Apportören!
 
 
Väntan inför ruta 2. Markerna var helt underbara!
 
Jag har alltid ansett att Spike är en fenomenal markör och han höll också ihop sitt arbete på ett föredömligt sätt. Lugn, fokuserad o spikade fyra markeringar av fem i grundomgången. På station 3 lade han förvisso sitt sök 2 meter för långt ut, men höll huvudet kallt o arbetade sig tillbaka istället för att börja springa som så många andra gjorde.
Våra poäng blev 18, 20, 18, 20, 18 = 94 poäng och en tredjeplats inför finalen! Mycket bättre än jag nånsin vågat hoppas och jag var oerhört nöjd med min hund.
4 av de 6 poängen vi tappade i grundomgången berodde på att Spike blev lite konfunderad av funktionärerna i skogen vilket påverkade inlevereringen. Tyvärr blev detta värre i finalen då alla människor gjorde honom lite för försiktig och vi halkade ner till sjunde plats efter de avslutande två markeringarna. Så bittert!
Men så är det med unga hundar – allt kan hända! Spike är bara 14 månader gammal och har aldrig varit hemifrån förut, så situationen blev lite för mycket för honom. Bara att bryta ihop o ta nya tag! Totalt sett gjorde han ändå en riktigt bra insats, min gulle-ponk.
Ila arbetade också stabilt och hamnade precis utanför finalen med 88 poäng (19, 20, 15, 18, 16). Mycket vill ha mer och både jag o Jens var lite besvikna när vi åkte hem, men egentligen är vi ändå väldigt nöjda. Våra hundar gjorde inget tokigt och visade att de håller ihop en hel dag - mer än så kan man inte begära på det här stadiet.
Det var ett rakt o okomplicerat derby, men lite svårare än det var förra året. Väldigt roligt att den hund som hade högst poäng i grundomgången också vann hela derbyt – ett
stort grattis till Monica Löttiger och Tärna!!